rysningar

Det tog tid att somna i går och ändå vaknade jag första gången inna solen gått upp ordentligt.
Hade en oroskänsla som var svår att skaka bort.
Älsklingen ringde några sekunder alldeles nyss. Det hördes hur både fysiskt och psykiskt trött han var.
Han är dock i trygghet. Ingen bra start på dagen med det han hade att berätta. Men huvudsaken är att de alla är okej. Jag som har varit mest oroad över sådant som smäller...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0