En Löjtnantessas dagbok

Igår var en trevligt dag. Dagen började med att jag städade lite, olyckligt nog tog jag en paus så jag städade aldrig färdigt;) Istället tog jag en härlig dusch och under tiden kom syrran förbi, gick in med extranyckel och ordnade fika. Så när jag var klar så stod kaffe och wienersemla serverad:) Hon hjälpte mig sedan att sätta upp håret och välja kläder innan jag satte mig på tåget för att möta upp svärföräldrarna för att äta middag och se på Yamato. Har ni aldrig sett Yamato eller inte känner till vilka de är så har ni missat något!!! De är en japansk slagverksgrupp. De använder i första hand trummor som instrument och blandar in en del humor. Inspelat material med dem går inte att jämföra med, de måste upplevas live. Man måste känna vibrationerna och trycket i kroppen som trumslagen skapar. Man blir helt enkelt lycklig av att höra deras "musik". Det är så kul att se vilken bred publik de tilltalar. Allt från knattar på några år till pensionärer med käpp:)Första gången vi såg dem var år 2009 och de har sedan dess varit ett återkommande samtalsämne. Därför var det kul att kunna bjuda svärfar på detta i födelsedagspresent och svärmor följde mer än gärna med. Det var en mycket trevlig kväll på alla sätt och vis. Men jag saknade min Älskling lite. Showen hette i år "Gamu Shara" och betyder "beat of courage" så på något vis kändes det som att showen var skapad åt Älsling då han inte kunde närvara;) Men jag ser redan fram emot när vi får se nästa show tillsammans... vem vet kanske blir det i Japan:)